håret

Är ganska långt nu.. Topparna spretar som dynggrepar och utväxten är gräslig..
Det blir en tur ut till syrran idag för uppsnyggning inför helgerna..

Syrran och jag bor hemskt långt ifrån varandra så det är därför vi umgås så lite.. Det är vi rörande överens om.. Hon bor ju ända ute på Hästö!!! ;-)

Vi är lika bedrövliga på att höra av oss båda två men när vi väl gör det så har vi jättemysigt ihop.. På något sätt så har vi förlikat oss med vår bedrövlighet och nöjer oss med insikten att vi bara är sådana men att vi älskar varandra oavsett.. Puss systra mi!!

Det ska bli skönt att få fika och prata lite strunt och att få håret fixat..

(ps: sofistikerad är nog ingen större risk att jag blir.. Det krävs mer än lite eftertänksamhet för att lyckas med det ;-) ds)

Snart ett nytt år..

Om ni tycker att jag blir långsam och konstig nästa år så beror det på mitt nyårslöfte..
Det som borde vara att jag aldrig mer ska ta ett bloss blir istället att jag ska tänka efter minst en gång varje gång jag ska agera eller säga något..
Det blir på bekostnad av en rapp käft men det ska förhoppningsvis rädda mig undan situationer som jag inte klarar att ta mig ur själv.

Det är alldeles för många som får rädda mig ur knipor alldeles för ofta och det måste bli ett slut på det.. Speciellt som jag verkar ha en inbyggd förmåga att såra de som verkligen bryr sig om mig.

2008 får bli ett tankens år och året då allt vänder..

Nu ska vi ta oss genom julen först och jag tänker tjuvstarta med mitt nyårslöfte redan nu..

Cirkus..

Kan man väl kalla min uppladdning inför denna julen..
Är mitt i flyttpackandet och har väldigt svårt för att skapa någon julstämning i år..

Nu har det ju knappast enbart med flytten att göra.. Det är mycket som snurrar i mitt huvud just nu och jag känner hur jag balanserar i stort sett hela tiden..

Det är min första jul utan Niklas.. Jag har haft förmånen att få ha honom hos mig alla jularna sen hans pappa och jag separerade eftersom han har jobbat då.. I år är han ledig och vill såklart ha sin son. Jag skulle aldrig få för mig att tjafsa om det och är jätteglad över att han är hos mig halva dagen men det känns ändå.

Det är även min första jul i livet som jag inte kommer att fira traditionsenligt med mina föräldrar...
Jag tänker inte vara gnällig om det heller utan mer tacksam att jag har mina föräldrar och vi kommer att träffas på förmiddagen.. Men ändå...

Det drar ihop sig till ett ganska känsligt datum också.. Den 27/12 är det ett år sedan olyckan..
Den där ödesdigra dagen som fortfarande påverkar mig dagligen.. Den där härliga ridturen som slutade på värsta möjliga sätt.. Dagarna, veckorna efter som jag bara minns som ett dimmigt vaakum..
Jag får ångest när jag gnäller över julen. Jag ska vara glad att jag får fira jul och att min familj slipper förknippa den helgen med sorg och saknad.. Att mitt barn har sin mamma inom räckhåll.. Det har inte Helenes barn..

När jag kollade almanackan idag och såg det datumet så knöt det sig i hela kroppen och minnesbilderna for upp som raketer i mitt huvud.. Att de kan vara så klara efter ett helt år..
Jag har fortfarande inte klarat av att åka ut till Helenes grav men nästa torsdag så ska jag dit. Jag behöver göra det..

Mitt i allt knas här så fick jag vakna på ett fantastiskt sätt idag.. Med en son som ropade: God morgon min söta mamma från sitt rum =)

En liten påminnelse bara...
Glöm inte att tala om för era nära och kära att ni älskar dem..