Joe Labero..

Var med sin show i Karlskrona ikväll.

Sonen och jag fick chans att gå och titta. Utsålt, 2000 biljetter.

Det är andra gången jag ser Joe Labero utöva sin magi här i stan och jag rekommenderar er att gå och se honom om ni får chansen. Man blir hänförd varesig man vill eller inte. Sonen levde sig in fullständigt i showen och satt ganska ofta med öppen mun och stora ögon.

Efter showen så var vi framme och fick autograf och lilleman fick sitt kort borttrollat och framtrollat igen. en halvmeter från min häpna sons ögon.. succé! =)

Förresten... Crap vad snygg han är!

Några bilder såklart..

Signerar sonens kort..

Rätt stavat? Japp!

Hans urcharmiga medhjälpare på scen..

Jag vill också ha en brittisk butler!

You there.. ;)

Sist men inte minst.. KHK vann över Göteborg med 13-1 ikväll.. Känns som om de har bestämt sig ;)

!

klickbara bilder!

Kan man få annat än hjärtsnörp när man ser denna lilla damen?
Att hon sen är tokkelen och nästan gör vad som helst för lite morötter gör henne inte mindre go..



Fotograf: Ylwet

Jag har sett det!

Reportaget i Allas..

Jag har dubbelhaka på bilden :-S

Men jag vidhåller att det är jättefint skrivet av Anna..

Volvo = Min = Frihet!

Äntligen har jag bil igen!
En alldeles skruttig och underbar volvo!
Den kallas frihet!

Tack storebror för skjutsen!
Tack mamma och pappa!

Jag skulle kunna lipa av glädje! =)

Jag har nog lurats lite..

Allas veckotidning kommer ut i butik i morgon 13/3
Det är prenumeranterna som får den idag..

Positiva saker..

-I morgon kommer reportaget i Allas veckotidning! Spännande..!
Fick en kommentar här i bloggen som jag blev snopen, jätteglad, stolt och peppad av.
Har minsann varit lite nervöst. Även om jag inte förväntar mig någon större reaktionskaskad så är det ändå en stor veckotidning min slitna nuna och mina tankar syns i.. Kommentaren här i bloggen gjorde mig väldigt mycket lugnare.

- Jag har min lille skrutt hemma! Huset ser ut som något Nato använt för provbombning, vi tjafsar och smågnabbar.. Den ungen vet hur man trimmar sin mamma =), men rackarns så gott det är att ha honom här. Han har en humor som jag tror är svårt att hitta hos åttaåringar i gemen så vi skrattar minst lika mycket som vi kivas.

- Jag kan nog köpa mig en liten billig bil verkar det som! Letar febrilt nu.. Vet ni någon så skrik!

- Jag har en hel skock med nära och kära runt mig som faktiskt bryr sig!! I allt elände som har hänt så har jag tappat bort mitt sprudlande jag lite.. Tack! för att ni rotar fram mig ibland =)

- Jag började skriva igår.. Det blev nästan 9000 tecken och då har jag knappt börjat.. Som en del av er vet så är det inte bara olyckan som är värd att sättas på pränt i mitt liv. Även om det är den som är aktuell nu i dessa dagar.

- Jag har ett underbart hem.. Jag älskar verkligen lilla huset på prärien! Luften, djuren, vedspisen, omgivningarna.. En lisa för själen!

- Våren är ju på gång! När solen tittar fram så blir jag varm i hela kroppen!

Det finns bra och positiva saker hos mig! bara det att det är de tunga som ibland måste komma ut..

(favorit i repris.. Min son vet verkligen hur man surar med finess!)

Kanske kanske..

Har sovit lite mer i natt.
Känner mig ändå helt slut. Tror verkligheten är på väg ifatt mig nu och jag blir totalt slutkörd av det här.
Vaknade, eldade igång vedspisen, väckte lilleman, frukost, morgonbestyr och så iväg med skolskjutsen..
Sen kröp jag ner under täcket igen. Hann nog ungefär precis somna när Annah ringde och väckte mig igen.
-Jag har ett nummer som du ska ringa sa hon.

Numret går till någon som håller på att ta över ett företag inne i stan. Han behöver anställa en..
Inte alls många timmar i veckan i början. Passar mig utmärkt för att dra igång på heltid direkt nu skulle förmodligen bara generera en ännu längre sjukskrivning. Min axel är inte alls kry än..

jag ringde honom, pratade, skojade lite.. Han bad mig att skicka ett mail och så skulle han ha mig i åtanke när han bestämmer sig..

Håll tummarna nu hörni!! Det är ett jobb som jag själv känner skulle vara hur kul som helst!

Måndag..

Sov alldeles för lite i natt..
Känner mig helt mosig och ögonen är läckert rödsprängda.. Det matchar iofs de röda kanterna runt dem.. Håret har inte blivit borstat efter duschen så jag ser ut som ett meckitroll.
Jag behöver verkligen en hel natts djupsömn nu.. Jag har inget tålamod alls, känner mig på gråtgränsen mest hela tiden, håller fasaden uppe relativt ok inför sonen och alla andra.. Hör vad de säger men lyssnar inte..

Hittade en bil på blocket idag som jag vill ha.. En ganska gammal saab 900(94) som har rullat lite för långt.. Röd och fin.. 8000:- står det att de ska ha för den.. Den lär vara borta innan jag får ihop det. Egentligen bara dumt att sitta och titta efter bilar nu..

Sonen kom hem efter en liten extratur med en ny taxichaufför som inte känner till den här byn så bra.. De var nästan uppe i Rödeby när de ringde mig.. Jag stod nere vid vägen då och väntade på den lille krigaren.. det körde förbi en bil.. Föraren vinkade, jag vinkade tillbaka.. Reflekterade knappt över vem det var förrän bilen hade passerat mig. Jag kopplar lite långsamt och tur är väl det..
Nu är han iaf hemma, min lille skrutt.. han ville bort till hästarna så han fick sparkcykla dit.. Vi gav Juzette ett par morötter, kelade stallkatten Stina och tittade lite när en av tjejerna tränade sin häst.. Det var längesen jag red nu. Jag saknar det så in i bomben..

.

Grattis Kikki på 35årsdagen!

Jag vet att det här är ett trist och långtråkigt inlägg men jag orkar inte vara rapp eller fyndig idag..

.

Mitt toapapper är nästan slut.. Dags att börja fjäska för skjuts till affären igen.. Pinsamt!

Niklas kelar med stallkatten Stina..

Kvicksand och nattliga grubblerier..

Gick till sängs med förhoppning om en natts välbehövd sömn..
Men som vanligt så börjar det snurra ett sammelsurium av tankar i samma sekund som jag släcker lampan och all "sömntrötthet" är som bortblåst..

Det känns lite som om mitt liv levs i en pöl av kvicksand.. Varje negativ händelse suger ner mig lite längre i sörjan, Varje positiv händelse får sjunkandet att avstanna en kort stund..
Just nu står jag med gegget upp till öronsnibbarna och har känslan av att mitt liv vill dra ner mig den sista biten också. Jag försöker hitta en gren att hålla mig fast i!

Varje kväll så ber jag till någon högre makt.. Snälla, hjälp mig att ordna upp mitt liv, börja om...Varje morgon vaknar jag och tänker att idag så vänder det.. eller så packar jag ihop..
För att snart komma på mig själv med att ligga där i sängen och återigen be till någon högre makt.. Ännu en dag har passerat.. Oftast så har ju inte dagen passerat särskilt obemärkt. Så fungerar inte mitt liv. Alltid händer det något och jag är så trött på det så jag kan spy. jag längtar efter den dagen då jag kan säga att: Idag har det inte hänt någonting! Då kommer jag säkert att sova gott också.

Min största ångest nu är inte den Ni tror.. Det är min lille son.. Min lille blonde prins, mitt allt, det enda bra jag har åstadkommit i livet, min kärlek..

Han kommer hem i morgon och jag vet att jag återigen har en vecka framför mig då jag ska behöva göra honom besviken gånger flera.. "Mamma kan vi åka till simhallen?, Kan vi inte spela airhockey på cyberzone?, kan vi hälsa på mormor och morfar?, Kan jag få leka med Alvin?, Kan vi hämta pizza på lördag och mysa med?.. Nej, nej, nej, nej och nej.. Varje gång får jag säga nej och jag ser ju hur besviken han blir.. Nej men lille gubben, vi har ju ingen bil...
Tänk att lite plåt med motor, ratt och fyra gummidäck ska kunna ställa till det så illa.. Eller rättare sagt bristen på det..
Men jag lovar Dig min lille krigare.. Snart ska vi ha vi nån gammal skruttig och rostig bil igen och då ska vi göra allt som jag har sagt nej till.

Det börjar bli ytterst jobbigt att be om hjälp så fort mjölken tryter i kylskåpet eller cigaretterna tar slut.. Jag ska fixa en bil.. På något sätt..

Jag saknar min mamma.. Min gamla mamma.. Den mamma var innan den jävla sjukdomen greppade tag i Hennes kropp.. Jag märker iofs hur hon sakta men säkert kommer tillbaka.. hur hennes underbara syrliga och ironiska humor börjar spira igen.. Kämpa mamma.. Helt egoistiskt så vräker jag ur mig: Jag behöver dig!
Vårt samtal idag gjorde mig glad..

Min värk i axlarna börjar komma krypande igen också.. Det är ju inte längesen alls som jag svajade runt här på värktabletter.. skoven kommer ganska tätt nu.. Det rimmar illa med min livsplan. Jag vill verkligen komma igång och jobba nu! Jag vill ha ett roligt arbete med sköna jobbarkompisar.. Jag vill vara någon, betyda något, vara behövd! Göra nytta...

Till råga på allt så har jag drabbats av en släng mörkrädsla.. I min nyfunna lilla skräck så vimlar det av våldtäktsmän, andar, demoner och mördare här utanför.. Men så länge de håller sig utanför så kan jag väl vara hyfsat lugn?

Det blev ett tungt inlägg det här och jag vet att det låter som om jag tycker på tok för mycket synd om mig själv.. Det gör jag lite ibland.. Men oftast och mest så är jag frustrerad.. Arg för att det inte går som jag vill.. Jag landar ju alltid på fötterna på något sätt.. Jag talar om för mig själv att allt kommer att ordna sig.. Dags att släcka lampan igen.. "Snälla, hjälp mig att ordna upp mitt liv, börja om.. "

Min lille krigare...

Juzette..

Det är en mörk och konstig bild, jag vet.. Men jag ville ha med den ändå.. För vem kan motstå ett litet blont troll?

Har spenderat ett par timmar borta i grannstallet ikväll.. Det ger mig lugn, glädje, energi och kraft att vara bland hästar.. En härlig känsla av harmoni och en sorts fristad i all stress.. Jag är inte lycklig utan hästar i mitt liv.. Så är det bara!

Jag vet att Ni förväntar Er att jag ska fortsätta spinna på allt som snurrar i mitt liv just nu men idag orkar jag inte skriva om det.. Det räcker för nu..

Sen vill jag tillägga att kvalserien började lysande för KHK idag.. 12-1 hemma mot Tyringe känns nästan tramsigt.. Ska det vara så stor skillnad i en kvalserie? Borde inte lagen vara hyfsat jämna där? Oavsett så är det en dunderstart.. Hoppas verkligen att de får ta klivet upp i år!

Nåväl.. Min nattlige konståkningspartner fick näta idag.. Lycka!

Över och ut...