Storebror..

Jag har haft en sömnlös natt..

Sonen är täppt i näsan och jag kan inte ens förklara hur han låter när han sover.. Min pappa vars snarkningar kan höras genom dubbla stängda dörrar ligger i lä här..
Nåväl.. sonens stenkrossande i natt höll mig väldigt vaken och jag satt här och funderade med min kaffekopp.

Började tänka på storebror. (Kan bero på att jag har varit tvungen att umgås med honom i två dagar) och vår uppväxt tillsammans.. Han är åtta år äldre än mig (tro det eller ej!) och det har inte alltid vart helt lätt och smärtfritt att vara hans syster, även om man kan skratta åt det idag..

Storebror tränade brottning.. Skulle bli lika bra som Frank Andersson.. Minst!
Lillasyster var klenare och jättelämplig att öva nya grepp på. Stackars mamma fick nog mer än en gång komma till undsättning när jag satt fast i diverse smärtsamma brottningsgrepp..
När han till slut gav upp brottardrömmen så vart det fotboll istället.. Vet inte vilket jag föredrog.. Halvnelson eller att bli mulad med svettiga fotbollsstrumpor..
Jag tränade ingenting då så det var svårt att ge igen.. Men en gång fick jag till det! En rak höger över storebrors njure. Han fick ligga i sängen och ha ont länge, jag fick säkert massa bannor men gissa att jag njöt inombords..

Nu var väl inte storebror sådär vansinnigt tuff egentligen. Vi delade rum på den tiden och hade våningssäng.
Han och några kompisar hade fått föräldrarnas tillstånd att se filmen Exorcisten.
Det ångrade han bittert efter läggdags.. Mamma ville inte alls ringa en präst som kunde driva ut de onda andarna ur mig. Hon ville nog hellre att läkarna skulle operera bort polyperna ur min näsa. Storebror vägrade tro att mina sov-ljud berodde på polyper. Han var skräckslagen av sin besatta lillasyster och väntade bara på att jag skulle börja snurra på huvudet och spy galla..
Han fick sova inne hos mamma och pappa så var det problemet löst.

Jag fick förstås inte vara med när han och hans kompisar hängde på hans rum... Förrän jag blev 15. Då fick jag plötsligt vara med för hans kompisar.. Konstigt..

Givetvis så skyddade han sin lillasyster vid behov och ibland var det riktigt kul att ha en storebror.

Han kan fortfarande konsten att reta upp mig på nolltid och ibland ifrågasätter jag allvarligt om vi verkligen kan ha samma gener.
Men jag skulle aldrig vilja vara utan honom..





Men jag pussar hellre på Haddock..